På sidan 66 står det att för att kunna uppnå ett produktivt lärande så krävs det att man "lär det nya genom att göra det nya" och författaren hänvisar till Becker (1972) som påstår att eleverna har i stort sett obefintlig möjlighet till att kunna påverka både undervisningens innehåll samt formerna för den.
Dagens ungdomar har så stora kreativa resurser som går att använda för att skapa nya former för undervisningen och för att hitta alternativa vägar att nå de uppsatta kunskapsmålen. På vilket sätt lyckas verksamheten utnyttja denna kompetens genom att ge eleverna möjlighet att påverka sin utbildningssituation? Om denna möjlighet ges, kan den då leda till mer engagemang från eleverna och i förlängningen till en förbättrad inlärning och förståelse och högre måluppfyllelse? Och om denna positiva förändring sker inom verksamheten, följer den då med eleverna ut i arbetslivet och på så sätt gagnar både verksamheten i stors samt den aktuella branschen genom att nya tankar och idéer prövas och kanske etableras?
Riskerar inte alla inblandade miste om en stor möjlighet till utveckling om denna kompetens ignoreras?
/Lovisa Wallin
Jag har inte tänkt på det p ådet sättet men du verkar ha en poäng med dina tankar om att yrkeslärarna har ett annat sätt att möta sina elever. Enligt det jag sätt på min VFU verkar målarlärarna ha en närmare kontakt med sina elever. Om detta kommer sig av att de inte har en kateder mellan sig och eleverna har jag inget klart svar på men man kan tänka sig att det är så. Yrkeslärarna verkar ha ett annat sätt att möta eleverna, mina funderingar om det kan ha något med deras tidigare yrkeserfarenheter... /Peter
SvaraRaderaMin teori är att de är mer vana att arbeta MED andra på ett mer integrerat sätt än många ämneslärare som kanske arbetar "mot" ( typ envägskommunikation. Det blir inte samma barriär mellan pedagog och elever. Dock har jag sett goda exempel på ämneslärare som har lyckats undanröja denna osynliga/synliga barriär och kommit närmare eleverna, på flera olika sätt. Och ofta med ett gott resultat. /Lovisa
SvaraRaderaKan hålla med om det, det finns en koppling mellan person och dennes sett at lära ut. jag funderar på om yreslärars sätt att lära ut är mer "personligt" med det menar jag att de plockar in mer av sin person och sin tidigare yrkesliv i sitt sätt lära ut! Enligt vad jag tycker mig sett på VFU´n verkar det vara ett lite mer avslappnat sätt att lära ut på... /Peter
SvaraRaderaTänk om man kunde föra in detta i yrkeslärarutbildningen! Att man får jobba med sitt yrke på en firma eller organisation där man lär sig det senaste. Att man utbildar elever på detta sätt tror jag ökar mycket kunskap, men än så läge är det för få som kan ge denna möjlighet. För många yrken idag handlar om problemlösning och då tror jag att detta sätt är jätte bra.. Jonas
SvaraRaderaHåller också på och leker och reflekterar med tanken om hur eleverna kan få vara med och påverka den egna utbildningen och om detta kan ge något positivt för eleven,yrket och undervisningsklimatet.Eleverna har ju klassråd där de blir hörsammade och även den problembaserade undervisningen är ju ett steg åt det hållet men fortfarande är det lite frågetecken från min sida för "om man skall ta sig fram i en mörk skog är det bra att ha med sig någon som kan vägen".Hur mycket skall man låte eleverna styra undervisningen?De har ju som sagt en enorm kreativ kraft men och jag tror att pedagogisk kunskap från lärarna kan bidra till en bra vägledning,men många frågor kvarstår då man jobbar med människor....:).
SvaraRadera