Hej
I den här bloggen ska du i kursen Lärande och undervisning i yrkesutbildning göra inlägg och diskutera innehållet i boken Didaktik för yrkeslärare. Välj ett innehåll från boken som du finner intressant eller som du tycker att man kan ifrågasätta, ange en sidhänvisning i anslutning till inlägget. Gör minst två inlägg på bloggen "didaktik för yrkeslärare 2" senast den 2 mars. Kommentera också minst tre andra inlägg (det är naturligtvis fritt att kommentera mer än så). Kommentarerna görs senast den 8 mars klockan 09.00.
Fundera över följande frågeställningar, inget som är nödvändigt att redovisa i bloggen men vill ni disktera är det ok, kan lika väl vara en del av din personliga loggbok. Ni har tidigare erfarenheter från seminarier i en gemensam lokal på högskolan. Vad skiljer de mötena från möten på nätet? Lär man olika saker eller är formen för seminarier utbytbara? Vilken betydelse uppfattar du att tidigare seminarer har för det utbyte seminarier på nätet ger? Vad har du lärt av innehållet och formen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag satt och läste i didaktik boken och hittade ett stycke på sidan 105 som tog upp att yrkeslärarens sätt att lära ut kan skilja sig åt i olika landsändar (yrkesdialekter!??). Detta är väll inget nytt igentligen men jag har aldrig tänkt på det på det sättet! Man brukar ju säga att "det finns lika många sätt att fånga en räv som det finns jägare" Tyckte dock att det var intresant att läsa... /Peter
SvaraRaderaVidare på samma sid tas det upp en idé varför yrkeslärare ibland har lite svårt att vara ärdra siit sätt att lära ut. Svagare yrkespraxis och yrkestradition leder ofta till att lärarna har lättare att göra snabbare förändringar! det är ju i linge med vad vi talat om i andra kurser! /Peter
SvaraRaderaJag funderar över för- och nackdelar med seminarium på högskolan eller en blogg som denna. Min uppfattning är att det är alltid är trevligare att möta människor i verkligheten, och utbytet av kunskap blir på ett annat plan. Vad som kan vara fördel med bloggandet är väl att alla måste lägga ned lite engagemang för att delta och att kunskaps inhämtningen blir lite mer fokuserat till ämnet. Nu när vi lärt känna varandra i gruppen har man ju ändå ett ansikte och en bakgrund till personerna i gruppen./ Carina
SvaraRadera